Löpsjötorparns



Löpsjötorparns är tillbaka med nya snedsteg. Den här gången har de klippt in sig i en enorm kvinnohand, komplett med lite bling-bling runt handleden. Det är enormt fult men framförallt är det oförklarligt. Vi har ju tidigare noterat att detta är ett gäng trallgökar, kanske ville de därför här sälja in sig som handtrall.. Ehum, vi konstaterar istället att baksidan är helt befriad från flams och trams och istället till största delen tas upp av torr Katrineholms-trivia. Till och med bandet själva måste insett att framsidan allena var en nog stark karamell att svälja för en luttrad dansbandspublik. Bra självinsikt ändå!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nonnes

Bild
Håll i hatten, eller kanske snarare håll för ögonen, för nu blir det naket! Bandet med det smått mjäkiga namnet Nonnes valde här att gå "the full monty" och kasta alla sina kläder. Måhända kan det ha varit en djärv protest mot de samtida pajaskostymer som många band tvingades drapera sig i. Kanske tänkte Nonnes att allt var bättre än det och gick därför bokstavlig skinnpaj istället. Eller så har vi av en slump ramlat in i en väldigt hemlig och lite dokumenterad homoerotisk subgenre av dansbandskulturen? Blottade bringor, mycket hår, tunna guldkedjor och en omgivning som inte så lite påminner om eldigt röda bastuångor tyder onekligen på detta. Visst kan man se framför sig hur bandet, strax efter att fotot togs, i bara mässingen äntrar en intim liten scen för att riva av hits som "Vi möts på Blå Ostronet", "Inte ett brunöga torrt" och "Tvåans spårvagn"? På baksidan av kortet återkommer nakenbaletten, den här gången i svartvitt och med namn utskrivn...
Läs mer

Akidos

Bild
I avdelningen märkliga bandnamn har vi här en stark kandidat. Det kan inte bara vara jag som associerar till Aikido? Det vill säga den traditionella japanska kampsporten, utvecklad på 1920-talet ur Budon. Något som känns, för att uttrycka sig milt, väldigt långt från svensk dansbandskultur. Grabbarna ser inte heller ut att vara några ivriga svärdviftare som spenderar halva sin fritid i dojon för att sedan raskt skifta fokus till några fräcka riff på dragspelet. Det närmsta jag kommer något sorts fajtande är om jag kisar hårt med ögonen, då ser faktiskt den krulliga killen ut att vara klädd i vit kampsportsdräkt. Men det är att famla efter notställ i mörkret. Nej, detta ser väldigt fromt och mysigt ut och det är först när vi lär oss vad Aikido blir på svenska som polletten trillar ner: " vägen till harmonisk anda". Självklart! Det bandet vill säga med sitt namn är att vi medelst sköna harmonier på sax och bas kommer hitta Den Enda Sanna Vägen. Slugt och så mångbottnat! På baks...
Läs mer